oh my, oh my, july don't go too soon don't die

Jag är tillbaka. 

Ni har varit oroliga för mig, totalt onödigt även om jag känner mig smickrad. Jag klarar mig nästan jämt, speciellt när jag bara varit ute hos mormor och morfar i deras stora gula torp och sett på teve och viftat på tårna och druckit chokladmjölk och haft sådär lagom tråkigt i en vecka. Men nu, nu, nu är jag tillbaka och peppad på att ha roligt igen.

Jag älskar er förresten.
Edit: Fast inte när ni inte kommenterar. fy skäms.