"Men Elton varför står du och håller för ögonen?" "För jag vill inte att någon ska se mig!"

Jag vet inte hur många varv jag har sprungit runt det där gula dagishuset, eller hur många gånger jag lyft upp lilla Ebba i famnen när hon slagit sig. Eller hur många gånger jag har suttit i skuggan helt utslagen med Vide fem år, men det har varit alldeles underbart det må jag säga. Är galet trött och måste både skriva en uppsats och öva på ett pianostycke, men jag är glad glad glad och har fått färg på axlarna och ett par nya fräknar. Hur mår ni den andra maj tvåtusentolv?

3 kommentarer:

  1. nämen, inte trodde jag My gillade barn :O

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jorå, så länge jag slipper torka dem i rumpan :(

      Radera
    2. haha^^

      Sv: nämen, nu skäms jag rejält över mig själv! Men den stora bristen i mina språkkunskaper är nu rättad ;)

      Radera

Här får du gärna höra av dig! Kommentarer gör mig lika glad i magen som en stor kopp te. Kyss.